lördag 20 december 2008

Klockan är tre...

... och vi har just plockat in frukosten.

Visionen från igår överträffades med råge! Jag sov till halv ett och har ätit frukost och försenat (något ;-) elvakaffe som övergått i julfika tills nu. Dags att pallra sig ut innan det blir mörkt.

Jullovet är här! YES!!!

fredag 19 december 2008

Vörtbröd & saffransbullar

I dag ska jag baka med julkryddor i bageriet! I eftermiddag har vi öppet brödbutiken för sista gången innan en välbehövlig julledighet.

Och imorgon ska jag sova till halv elva och äta frukost i morgonrock tills frukosten en övergår i elvakaffe klockan tolv som övergår i julfika och jag ska bli sittande på min köksstol med adventsljusstaken tänd på bordet tills klockan blir halv två och jag inser att vi måste hinna gå ut en promenad för snart blir det mörkt. (världens längsta mening?)

Jag läääängtar! :-)

onsdag 17 december 2008

Djupt?

I går kväll satt min man och jag i soffan och funderade över om Englas Skafferi är för djupt. Alltså inte i cm räknat, utan i tankar, vilja och ambitioner. Kanske människor i allmänhet vill ha lite mer lättja och underhållning i livet än vad vi erbjuder?

Vi älskar att analysera, optimera, förbättra, förändra. Vi är riktiga entreprenörer, har jag fått lära mig, och vill gärna få våra besökare ett TÄNKA EFTER. Grunna över livet och dess storhet, sin passion, livets drivkraft, relationer, miljön, sin psykiska och fysiska hälsa och sin självkänsla.

Men kanske har alla de som besöker oss, eller snarare alla de som inte besöker oss, nog med sitt eget i livet ("det finns inga lätta liv" brukar vi säga) att de inte vill ha det så djupt när de väljer att göra något på sin lediga tid.

Vad tycker du? Kanske är en enkel kanelbulle i en vacker miljö nog, eller en kväll med musikunderhållning utan särskilt budskap, mer än nog? Eller en kanelbullsfest tillräcklig för att fylla en utflykt? En plats i solen i en syrénberså kanske inte MÅSTE kompletteras med något djupare än frisk luft? Kan vi ge besökare något ändå? Även under resten av året? (då är det ju lite kallt i syrénbersån...)

Hjälp oss fundera vidare genom att skriva en kommentar!
Kram Ingrid

tisdag 16 december 2008

EnglaSpel

I lördags var inte ett öga torrt i vår Alvinsal. Kören Joybells från Örebro berikade vårt evenemang EnglaSpel med ett "riktigt" luciatåg, som en besökare sa!

Det är glädjande och fascinerande hur vi svenskar har luciatraditionen så djupt i hjärtat och hur det framkallar starka varma känslor hos oss. Själv tycker jag det är en av årets höjdpunkter!

Det var så vackert!

onsdag 10 december 2008

Tomtesnuva & dagishjältar

... för lilla tomten hade snuva...

Det var en sång dagisfröknarna sjöng som ett spexinslag på dagisbarnens stora luciatåg i fjol (det året var ambitionerna extrema. Dagisfröknarna hade ett 40(!) minuter långt program med barnen mellan ett och fem år, inkl tre ombyten och avancerade scentillbehör. Jag kompade på piano och det var mellanspel, ridåer upp och ner, soloverser och gedigen frukost inne på dagisavdelningen efteråt. Vörtbröd med julskinka, risgrynsgröt, lussebullar, mjuk pepparkaka, glögg, kaffe, mormor och morfar... Barnen själva fattade nog ingenting, men fröknarna hade roligt!)

Det är ju tomtetider men i dag är det jag som är tomte, eller i alla fall har har snuva. Ringde just dagis och bönade och bad att sonen skulle få stanna till kl två istället för kl ett, då jag i min ambitiösa mammaroll tänkt hämta barnen för en lugn och mysig eftermiddag tillsammans hemma. Men då ingick inte snuvan i planeringen.

Efter att ha lyckats lämna de båda barnen på rätt ställe imorse och pallrat mig hem, kände jag att jag skulle kunna betala nästan vad som helst för en timme i soffan för att försöka kurera mig lite.

UNDERBARA DAGIS:
"Ja, jag hör hur illa du låter. Nej, det är inga problem, kom klockan två du. Krya på dig nu!"
Våra dagisfröknar är ambitiösa på alla nivåer, och de älskar sitt jobb. Och jag älskar dem! :-)

Nu har jag bullat upp mig i soffan, tänt brasan, gjort en kopp te och ska... BOKFÖRA! Det bara måste göras idag och som egen företagare finns det inget som heter "sjuk". Jag hade alltså tänkt bokföra i köket med barnen i eftermiddag, men insåg min begränsning. Nu ska jag "bara" jobba utan sällskap. Jo, möjligtvis med betongbilaren ute på gården.

De har ju rivit vårt grannhus, församlingshemmet, för att bygga ett nytt för sju miljoner (härligt med en bygd som tror på framtiden :-) I går och i dag har betongbilaren försökt pulverisera den gamla gjutna grunden för att gräva ner den till eftervärldens arkeologer om tusen år.

DÖDÖDÖDÖDONG, DÖDÖDÖDÖDONG!!!!! Revbenen skallrar liksom glasen i köksskåpet.

Jag undrar i mitt stilla sinne vilken betongbilare som är värst, den i mitt huvud eller den på gården. Kanske är det samma...

Krya på mig!
Kram Ingrid

PS. Jag vet att jag är tråkig som inte lägger in några bilder. Men nu har jag skaffat en bra mobil med bra kamera som jag kan dokumentera mitt liv med. Ska bara försöka engagera mig i hur den fungerar. Så hav tålamod ;-)

PS 2. Vet ni hur äckligt te smakar när te-silen stått i diskstället bredvid vitlökspressen?!? Försökte se det som att vitlök ju är bra när man är förkyld (orkar inte resa mig ur soffan) men, nä... TVI!

söndag 7 december 2008

Bangkok & Ekeby

Jag har en liten "skvallrare" på bloggen där jag kan se varifrån på nätet mina besökare kommer, och vart de tar vägen ut i cyberspace igen, samt vart på jordklotet de hör hemma.

Nu och då kommer det upp en thailändsk flagga och berättar om en besökare från Bangkok. Tänk, jag undrar så vem det är! ;-)
Vill du frå du gärna ge dig gärna till känna - ni anar inte hur mystiskt uppmuntrande det är med kommentarer på bloggen och vetskap om att människor runt hela klotet hittar in till Englas Skafferi. :-)

I dag stod vi på julmarknaden i Mullhyttan och sålde allt vad vi orkade. Nu nästa vecka kommer all energi och uppfinningsrikedom gå åt till att planera och optimera EnglaSpel på lördag, självaste luciadagen. Biljetterna är slutsålda sedan länge och det ska bli SÅ roligt!!!

Åså ska jag få tag på ett BRA mjöl! Peter, min mjölnare från Gammelbo Gård, kommer rädda mig på onsdag med dryga hundra kilo mjöl. Resten får jag ta från kvarnen i Ekeby; Löve kvarn. Så det ska nog bli bröd till jul även i Englas Skafferi.

fredag 5 december 2008

Lågt falltal

Hela dagen igår och dagen idag har jag haft en allvarlig fight.
Jag förlorade. Stort.

Min mjölnare har nämligen bytt skörd för sitt mjöl, dvs andra sädeskorn som ger ett annorlunda mjöl. Ett mjöl som har ett väldigt bra proteinvärde men ett lågt falltal. Jag var beredd på att det skulle bli annorlunda att baka av det (en bra mjölnare, som de två jag har varnar alltid när de byter skördar i kvarnen, så man som bagerska har chans att vara extra uppmärksam) men inte pannkaka.

Problemet i går och i dag var inte stress, eller omänskliga mängder bröd som skulle presteras, (något som kan drabba en bagerska i hemlighet bakom ridåerna) utan mjölet, har jag till slut konstanterat.

Ett högt proteinvärde ger "sprutt" på jäsningen *å hej vad det jäste* Inga problem varken i bunken, på bordet eller i ugnen. Höga, fina limpor som fick gyllenbrun färg i ugnen. MEN; väl ute ur ugnen pyste de ihop som punkterde däck på plåten. Gång på gång. Oavsett recept, olika humör hos mig (jag lovar, det påverkar!), olika fasta degar. Inte ens det enklaste brödet som knappt GÅR att misslyckas blev som det skulle. Ett lågt falltal hindrar tydligen att mjölet suger vätska ordentligt och inuti blir bara klet, oavsett hur länge brödet gräddas.

STRESS. Julmarknad på söndag. Inget bröd. Massa jobb.
Full soptunna (ja, allt var bara att slänga).

LUGN & FIN. "Jag jobbar inte på intensiven, ingen dör utan bröd".

Sånt här får egentligen inte hända i en bagerskas stressiga liv inför jul.
Och mjölnaren har 40 ton(!) av den här säden och tänker mala med den... ja, Gud vet hur länge. Han får alltså inte fram nåt annat mjöl inom överskådlig framtid.

OK, inga snabba lösningar.
Det blir till att le och sälja brödmixar (tack o lov redan packade av det gamla mjölet), honungsburkar och äpplemust på söndag.
Från Englas Skafferi.
Det funkar ju också. Eller hur? *ler positivt men ansträngt*

Som sagt, ingens liv står på spel. Bara 40 ton obrukbar säd.
I alla fall om den mals till mitt bageri...

LUGN & FIN.
Trevlig helg (ska jag försöka ha ;-)

tisdag 2 december 2008

Dagens bästa

Treårige sonen:
"Vet du varför jag har grytlappar på öronen?"
Mamma Ingrid:
"Nä..."
Sonen:
"För att inte lastbilarna ska höra mig!"


Tänk om man hade hälften av en
treårings energi & finurlighet!